Swedish Swedish Örön saari on Facebookissa Avainlippu, Suomalaista palvelua

attraktioner

De största attraktionerna på ön är de välbevarade kasernerna, de robusta Obukhov-kanonerna samt försvarsstationer och fästningar i olika åldrar.
Lue lisää →

guidade turer

Örö erbjuder guidade turer i Örös unika natur och militära och kulturhistoria. Under turnén är det också möjligt att besöka 12-tumscasinoet! Läs mer →

Fort historia

Örö fästningsö presenterar dig för kustförsvarets historia. Vi presenterar en kort historia på ön på vår webbplats. Läs mer →




fort island

Ryssland befästes av Örö från 1915 till 1917, medan Finland var en autonom del av Ryssland. Fästet var en del av St Petersburg, som byggdes för att skydda huvudstaden St. Petersburg från attack från havet. Fram till slutet av Finlands självständighet fungerade Örö som kystfästningen för de finska väpnade styrkorna fram till slutet av 2014. Örö fästningsö erbjuder ett intressant tvärsnitt av historien om kustförsvaret från tsaristiden till i dag.

Historiska huvudattraktioner inkluderar 12-tums baracker och tung kanon, 6-tums fat och kanon och de mest moderna lokala försvarsstationer runt ön. Tsaristiska kullerstensvägar och markerade vandringsleder introducerar dig till olika destinationer.

Förutom dessa platser har Örö många mindre flygplanstationer, besättningsgrupper och närliggande försvarsstationer. Den nordspetsa flygplansstationen byggdes i början av 1980-talet. Uppsättningen bestod av tre 23mm luftfartygskanoner, som också kunde användas mot havsfärg och mot landning. Kanoner kända som "Sergei" smeknamn placerades i betongstationer och skyddades med sandpåsar och masknät, vid behov. Fästningskomplexet bestod av skydd av betongbesättningar och logi byggda mellan klipporna, liksom observations- och infanteristationer.

Läs mer av histori →

 


12 tum baracker

Tre kanonbatterier byggdes på Örö, varav 12-tums radiatorområdet och dess byggnader är de största. Batteriet har inkluderat fyra robusta 12-tums Obukhov-kanoner. Barackerna har haft ett sjukhus, en besättningsbaracker, ett kontor, en kantine, en militär bastu och lagrings- och servicebyggnader. De viktigaste byggnaderna i området går tillbaka till ryska styre. Örö specialitet och vapenhistoriens sällsynthet i världen är de 12 tum (305 mm) robusta Obukhov-kanonerna. Kanonprojektilen väger nästan 500 kg och har en räckvidd på nästan 45 kilometer. Ursprungligen hade Örö fyra tunga kanoner. I slutet av 1930-talet flyttades två kanoner till Visturi nära Räkiniemi i Säkkijärvi. Samtidigt betonades de öppna positionerna för de två kvarvarande kanonerna. Örös kanoner deltog i slaget vid Bengtskär 26 juli 1941 och sköts senast i början av 1970-talet.

6 tum baracker

Under byggandet av fortet på 1910-talet placerades fyra sex tum Canet-kanoner (152/45 C) i South Point. Kanonerna var ryska-tillverkade och representerade den vanligaste kanontypen vid den tiden vid vår kust. Under förstärkningsmetoden för första världskriget installerades kanonerna sida vid sida. För besättningen byggdes skyddsrum bakom radiatorn och ammunitionsskåp mellan kanonerna gav också skydd i stridsituationer. Patter-personens bostads- och servicebyggnader byggdes bakom främst på grund av väderförhållanden. Över tjugo byggnader uppfördes i området. De största timmerbyggnaderna, de massiva källarna och det senare byggda mittfältet har väl bevarats. 120 mm batteriområde Försvaret för Örö-sjöfarten utfördes på 1910-talet genom att bygga ett kanonbatteri nära Västbanken i detta område betecknat Batavia-vildmarken. Kylaren var utrustad med tre 120 mm Canet-kanoner och en 75 mm Zenit-luftfartygskanon. Förutom radiatorn byggdes en väg och cirka tjugo bostäder och underhållsbyggnader i området.

Läs mer av histori→

 



BYGGANDET AV FORTET

Kriget i Japan slog sina bränningar på Finska viken

I slaget om Tsushima år 1905 förlorade Ryssland nästan hela sin flotta på Östersjön. Huvudstaden St. Petersburg låg vid botten av Finska viken och hotades av tyskarna från havet. Att bekämpa attacken skulle ha varit svår utan marinen. Efter att ha förlorat flottan beslutades det att befästa Finska viken, som var både snabbare och billigare än att bygga en ny flotta.


Befästningskedjans sydligaste fästning låg på södra spetsen av halvön Sõrve och det nordligaste fortet vid Katanpää i Gustavs, tidigare känd som Lypertö. Den massiva befästningslinjen fick namnet Peter den Store. Ett av kustforten i denna befästningskedja byggdes på Örö.
Byggandet av Örö-fästet påbörjades i januari 1915 på begäran av befälhavaren för Östersjön, N. O. von Essen. Konstruktionen börjades med grunden för ett tungt kanonbatteri. Förutom kanonbatterier byggdes tre baracker, kilometervis med kullstensvägar, två hamnar, en smal järnväg och en strålkastarstation.

Kartans bågar avbildar kanonbatteriernas avfyrningssektorer.

Byggarna

Hundratals arbetare arbetade på fästningsplatserna. Vissa var del av den betalda arbetskraften från närområdena, andra var ryssarnas fångar. Fästningsplatserna garanterade ett välbefinnande på orterna där de fanns, även om det i bakgrunden ofta också fanns smärtsamma tvångsinlösningar av mark. Forten gav jobb under byggperioden och på många ställen piggade de också upp det sociala livet, även om umgänge mellan ryska soldater och finska civila officiellt var förbjudet.
Förutom ryska fångar fanns det även finska fångar bland byggarna: sommaren 1916 upprättades en sjökoloni på Örö fort. Arbetskraften bestod av fångar från Helsingfors tukthus och de deltog bland annat i att bygga ett tungt kanonbatteri. Som mest fanns det nästan 350 fångar och drygt 30 anställda. Fångarna bodde i en specialbyggd husbåt. Driften av avdelningen avslutades i november 1916.

 

 

 

 

ÖRÖ FORT 1918-2014

 

Parad på 1920-talet, på platsen finns nu en helikopterplatta. JOHANNA PAKOLAS SAMLING

ÖRÖ FORT 1918-2014

Efter ryssarna överfördes Örö till kustbevakningens bruk den 1 maj 1918, och när Åbo Separata Artilleriet inrättades 1 augusti 1921, och flyttade till fortet i september-oktober 1921, blev Örö bemannat. Beväringar som anlände under hösten inhystes i tolv tums kasernen. De värnpliktiga som varit på Russarö fästning flyttade i sin tur till Örös sex tums kasern. Eftersom det var en artillerifästning gavs det utbildning på ön. Ursprungligen genomfördes kanonutbildning med sex tums kanonerna, men i slutet av 1920-talet påbörjades också förberedelser för utbildning med tolv tums kanoner.


Fortets styrka har varierat i olika tidsperioder. Under krigsåren var styrkan som högst över 400 män. Under krigsåren var det hårdaste elddopet vid Örö fort slaget om Bengtskär i juli 1941. Fästet deltog i slaget med både sex och tolv tums kanoner. Fortens eld leddes från Bengtskärs fyr. Efter att Hangö udd återgick till finländarna lugnade situationen på Örö och andra fästningar nära det hyrda området ner sig, och trupper överfördes till Karelen och Kannas.

Dagsprogrammet år 1922 var följande:

5,30 Väckning (på vintern var väckningen kl 6)
5,30-6,45 Gymnastik, bäddning av sängar, städning av rum och utdelning av te
7,00-7,45 Lektion i militära ämnen
8-11,00 Ute-övningar
11-2 Måltid och vila
2-4,30 Ute-övningar, bajonettstrid, sikte, handgranatkastning, uppskattande av avstånd, även gymnastik, lekar etc.
4,45-5,30 Rengöring av gevär och vapen, iordningställande av klädesplagg och utrustning
5,30-6,15 Middag
6,15 Dagorder
6,15-7,45 Medborgarskolning (läsning, skrivning, sång etc)
10,00 Kvällssång och bön, per kompani

Soldater utanför sex tums kasernen på 1940-talet. PRIVAT SAMLING

 

Örö har varit skolningsplats under flera årtionden


På 1950-talet fungerade Russarö som Hangö kustbevaknings huvudskolningsfort och på den tiden fick man på Örö endast specialutbildning inom sitt vapenslag. På sextiotalet var situationen omvänd. Örö var huvudfort och Russarö var det sekundära fortet. En av orsakerna till detta var de rymliga utrymmena på Örö. På Örö skolades bland annat beväringar på radarsidan, och underofficerare.


Efter att ha anslutits till Åbo kustartilleriregementet i början av 1969 blev Örö ett befäst vaktfort. Den viktigaste uppgiften vid Örö på den tiden var övervakning till sjöss. I och med de organisatoriska förändringarna i regementet i slutet av 1970-talet fick Örö ytterligare beredskaps- och utbildningsansvar och 1980 blev fortet återigen ett utbildningsfort. Örö var ett aktivt fort ända fram till år 2006.



Fortets gamla skytteområde härstammar från ryska tiden och uppfyllde inte längre kraven för skjutbanan. Skyttebanan låg i terrängen på ett sådant sätt att när den var i bruk måste trafiken stängas av från vägen som passerade genom den. Det fanns bara sex skjutpositioner på banan och endast två skytt-instruktörer på fortet. De tillbringade långa dagar med att lära ut skytte och deras öron ringde långt efter att skjutningen slutade. En ny skytteplan planerades för den västra delen av ön och med tanke på det gjordes ett kalhygge mot stranden. I den andra änden räckte kalhygget nästan ända fram till övnings- och helikopterfältet. Röjningen pågick fortfarande när det en natt flög ett propellerplan ganska lågt över fortet. Flygets nationalitetsmärken var inte synliga, men det antogs att det inte var ett finskt plan. Troligtvis var planet från vår östra granne som tog bilder av området som var under röjning. Sett från luften kunde det röjda området mycket väl ha sett ut som ett flygfält under uppbyggnad. Byggandet fortsatte dock som förut, och i stället för ett flygfält fick fortet den efterlängtade skjutbanan år 1963.

 

 

Kanon av örö

Under byggperioden uppfördes tre radiatorområden på Örö fort. En 12-tums radiator byggdes i östra delen av ön, en sex-tums radiator på den södra spetsen av ön och en 120 mm radiator i den västra änden av ön. De nödvändiga bostäder, underhåll och lagringsanläggningar byggdes längs varje radiatorområde.

12 tums kanonen på sin ursprungliga öppna station år 1925. JOHANNA PAKOLAS SAMLING


Det grova tolv tums batteriet
305 mm 52 kalibers kanonen
av modellen Obuhov

För batteriet byggdes två avdelningar, med två kanoner placerade i vardera. År 1929 renoverades kanonstationerna, de bakre öppna stationerna stängdes och täcktes med ett roterande betongtak. De första skjutningarna av finländare sköts i augusti 1930. I slutet av 1930-talet överfördes två grova kanoner från Örö till Ristiniemi i Viborgska viken. Under krigsåren avfyrade Örös massiva batteri mot Sovjet-hyrda Hangö udd och deltog också i slaget vid Bengtskär. Sista gången som en tung kanon avfyrats på Örö var i juli 1971.

Sex tums kanonen på batteriet på södra udden på Örö. JOHANNA PAKOLAS SAMLINGA

Det tunga sex tums batteriet
152 mm 45 kalibers kanonen
av modellen Canet

Sex tums batteriet med fyra kanoner var aktivt i övningsbruk under 1920-talet. På 1930-talet spriddes några av kanonerna till nybyggda stationer. Under fortsättningskriget i juli 1941 flyttades en sex tum kanon från Örö till Bolax fort. De återstående tre kanonerna flyttades bort från Örö och ersattes tillfälligt med 120 mm kanoner. På 1950-talet började sex tums batteriet förnyas, och år 1963 stod ett batteri med fyra kanoner klart med Canet:s rör ersatta med Tampellas nya 152/50 rör..

 

120 mm kanon på Örö, bild från år 1922. JOHANNA PAKOLAS SAMLING

120 mm batteriet
45 kalibers kanonen
av modellen Canet

På västra stranden byggdes ett 120 mm batteri, som ursprungligen planerades att ha fyra kanoner. Där stationerades tre st 120 mm kanoner och en 75 mm luftvärnskanon. Dylika fanns under byggnadstiden även på de andra batterierna: sex tums batteriet hade en och tolvtums batteriet två st. 120 mm batteriet demonterades i mitten på 1920-talet.

 

 

 

 

 

byggnader

Tolv tums kasernområdet under byggnadstiden 1916. I högra kanten syns tillfälligt skydd för två kanoner, och nedanför dem ligger en kasernbyggnad. På högra sidan ligger f.d. officersbyggnaden (som i ett skede var officerscasino), som länge fungerade som fortets kontor. I mitten på bilden nuvarande matsalen. JOHANNA PAKOLAS SAMLING

Under byggperioden uppfördes över hundra byggnader på Örö

Några av dessa var tillfälliga byggnader, andra var stockhus som fortfarande används idag. De flesta byggnader byggdes på tolvtumsområdet, där det år 1919 fanns 58 byggnader. Det fanns tjugo byggnader i sex tums kasernen och trettio vid det lilla batteriet. Utöver dessa fanns dessutom på sina egna områden en sjukhusbyggnad, hamnbyggnader, soldathemmet och ett tiotal lider för lagring.

Nästan alla stockbyggnader finns fortfarande kvar. Det finns också några av de tillfälliga byggnaderna, och under de senaste hundra åren har det byggts flera nya hus, lagerbyggnader och ett nytt soldathem på ön. Det sista stora byggprojektet gick av stapeln i slutet på 1980- och början på 1990-talet, då ett helt nytt bostadsområde, det så kallade parhusområdet, byggdes på Örö.
En representant för den senare byggnationen, en byggnad känd som Mecka.



Huset, som stod färdigt på 1940-talet, har huvudsakligen fungerat som bostad. PRIVAT

 

 

 

 

livet i fort

Förutom de soldater som arbetade på fortet hade Örö också sina familjer också.

Förutom de soldater som arbetade på fortet bodde vanligen också deras familjer på Örö. Livet på en isolerad ö var speciellt, men på många sätt liknade det ändå livet var som helst. De största skillnaderna fanns i förbindelserna och avsaknaden av många tjänster. Markservicen fungerade genom förhandsplanering och en rimlig mängd självförsörjande hushållande, och anskaffningar kunde också göras från fortets proviantlager. Den omgivande naturen erbjöd sina skatter till soldater som bedrev fiske och jakt. Speciellt för barn var ön nästan ett paradis: det fanns gott om lekkamrater och mycket att utforska. Barn gick också i skolan på ön: Örö hade en egen folkskola från 1959 till 1971. Efter skolstängningen började bortflyttningen från Örö: mammorna i barnfamiljerna flyttade närmare skolorna med sina barn. Soldaterna blev pendlare som tillbringade veckorna på ön och helgerna med sina familjer.

 



Skolelever på Örö skolåret 1959-1960. PRIVAT SAMLING

Minnen från Örö:

Marskalk Mannerheim besökte Örö år 1935. Berättaren kommer inte ihåg vilket fartyg som han anlände med, Väinämöinen eller Ilmarinen. Men han kommer ihåg mötet. Berättaren och hans bröder stod i en nästan rak linje i längdordning och förundrades över den stora krigsherren. Mannerheim märkte pojkarna, stannade, tittade forskande på dem ett ögonblick och sa till dem: "Säg pojkar åt er mamma att hon ska snyta era näsor."

 



Kaffepaus på bakgården vid tolvtums kasernen sommaren 1939. PRIVAT SAMLING
TUnder vinterkriget bodde berättaren med sin familj på Örö. Far tjänade vid fortet och mor hjälpte till i soldathemmet. En gång under ett luftlarm befann sig berättaren och hans mor i kasernen och sprang i säkerhet till närmaste byggnad. Det var först efteråt som de fick höra att de hade tagit skydd i vapenförrådet, alltså den sämsta möjliga platsen på fortet. Det var relativt få gånger som Örö blev beskjutet under krigsåren, tack vare ett bra luftförsvar. I början på sextiotalet blev några av beväringarna som anlände till fortet tvungna att fylla sina madrasser med halm som hade lagrats i ett skjul nära den stora bryggan. En beväring hade otur och lyckades fylla madrassen inte bara med halm utan med en orm som låg och gömde sig bland halmen. Ormen upptäcktes inte förrän på kvällen vid läggdags, då madrassfyllningen började röra sig konstigt. Händelsen orsakade ett ansenligt kaos i sovrummet innan man lyckades få ut ormen. En officer som bodde på Örö körde en Simca. Till bilens starkaste sidor hörde inte att starta. En natt började förlossningen för en dam som väntade sitt andra barn. Det enda sättet att få frun förflyttad till bryggan i den andra ändan av ön var just den Simcan, och därmed började berättaren och bilägaren att skuffa Simcan längs den södra spetsens sandväg i mörkret, i hopp om att få igång den. Så småningom startade bilen i ett moln av rök, damen blev stuvad i bilen och kördes till kajen. En barnmorska från en närliggande ö väntade redan på bryggan, och det första hon sa till damen i bilen mitt i röken på dålig finska var ”…Hyvä rouva ollako te jo kuollut tässä savussa…” (sv. ”Gode frun har ni redan dött i denna rök”). Damen var dock i god form och resan till fastlandet började. Hennes förlossningsresa fortsatte på en sjöbevakningsbåt, och barnet föddes på bryggan i Kasnäs.


Standarden på personalens bostäder varierade på alla våra kustfästningar, även på Örö. På 1950-talet slutfördes byggandet av ett ståtligt och modernt radhus med bostäder som var finare än man någonsin skådat förut. Tidigare hade uppvärmningen skötts med ved som de värnpliktiga hämtade till personalens lägenheter. Det nya radhuset, som i sig var en raritet vid ett kustfort, hade centralvärme. Plötsligt blev boendet enkelt. FÖRSVARSMAKTEN


Man önskade sig en flaggstång på gården vid strandbastun, men man visste att man aldrig skulle få en förfrågan beviljad.

Sedan hände det sig av en slump att det var en stång på ön som brast i en storm. Tillfället utnyttjades naturligtvis och en ny beställdes för att ersätta den trasiga stången. Den nya stången anlände till fortet och ersatte den söndriga. Den avbrutna stången i sin tur förkortades med mindre än en meter och man konstaterade att den fortfarande skulle vara en bra stång för bastun. En morgon skickades en soldat till gården, som stegade med en spade i handen mot sitt arbetsprojekt. Beväringen hade fått order att gräva tills fältväbeln kommer och meddelar att gropen är tillräckligt djup. Pojken grävde samvetsgrant, och strax före middag kom fältväbeln plötsligt ihåg att pojken säkert gräver fortfarande, han hade helt glömt att han lovat gå och kolla hur arbetet framskred! Han trampade med cykel till bastugården och konstaterade till beväringen som stod djupt nere i gropen, att nu är den tillräckligt djup. Flaggstången uppfördes på det minutiöst utgrävda fundamentet och står fortfarande stadigt kvar.

 

 

Läs mer?

Johanna Pakolas bok Örö fort finns att köpa
i var
webbutik

 

 

 

 



Guidade turer

Under sommarmånaderna organiseras guidade turer dagligen. Antalet deltagare i standardrundorna är begränsat och rundorna måste registreras i förväg på Örö Reserve. Turerna lämnar 12-barracksområdet framför lagret. Alla dagliga guidade turer är på finska. Om du vill ha en guidad tur på svenska eller engelska kan du boka en privat turné för din grupp. Privata guidade turer är också idealiska för större grupper eller personer som redan har lärt sig om Örö. Rutten för en privat guidad tur bestäms från fall till fall beroende på gruppens önskemål och därmed kan guidad tur också vara längre eller kortare än standard guidad tur. Privata turer kan också organiseras utanför sommarsäsongen.


Prislista

Lång guide 1,5-2h
€ 9,5, barn 4-12 år 6,50 €
(inklusive ett besök i 12-kanonkasemat).

Guidad rundtur i 12-kanon
6,50 €, barn 4-12 år 3,5 €.



YHTEYSTIEDOT:

59.8113° N, 22.3274° E
Info:
info (at) visitoro.fi
+358 40 144 7773
Satamainfo: +358 40 144 7769

Yhteistyötahot →


Metsähallitus
VisitKimito
Saaristomeri

Ylös